Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Syftet med studien var att få reda på om upplevd första respektive andra ordningens förändring, i livet eller arbetet, får olika konsekvenser för upplevd psykisk hälsa. Om upplevd andra ordningens förändring relaterar till mer upplevda psykiska besvär än en förändring av första ordningen. Den oberoende variabeln är förändring och innefattas av en förändring av första ordningen, förändring av andra ordningen och ingen förändring alls. De beroende variablerna är psykisk ohälsa i form av besvär som stress, oro, ångest, sömnstörning, trötthet och nedstämdhet. Undersökningen genomfördes av en enkätstudie av anställda inom offentlig kommunal förvaltning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation var beroende av hur många timmar de reste i tjänsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjälp av två grupper anställda inom det statliga bolaget Vattenfall. Mätinstrumentet som användes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mäter arbetsmotivation i tre grundläggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de två grupperna, där de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre än i gruppen som reser lite.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan Upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga.

Enligt Bandura (1997) är self-efficacy tron på den egna förmågan att slutföra uppgifter och nå mål. Denna studie undersökte sambandet mellan upplevd beslutsfrihet under sena tonåren, upplevd stress från föräldrar under sena tonåren, upplevd optimism under sena tonåren och self-efficacy. Stickprovet på 133 studenter, varav 35 män och två av okänt kön skattade sina upplevelser och self-efficacy. En multipel hierarkisk regressionsanalys visade att self-efficacy korrelerade positivt med både beslutsfrihet och optimism vilket gav stöd för hypotes 1 och 3. Variationen i de oberoende variablerna och kontrollvariablerna kunde förklara 12% av variationen i self-efficacy.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet.

Tidigare forskning har pekat på samband mellan självkänsla och självupplevd stress vid akademiska studier. Hög självkänsla har varit en skyddsfaktor mot stress och medfört ett psykologiskt välbefinnande hos studenter. Det har dock förekommit både kulturella och demografiska skillnader gällande självkänsla och stress. Syftet med denna studie var att undersöka svenska högskolestuderandes demografiska variabler kön, ålder, civilstatus, arbete och barn samt globala självkänsla i relation till upplevd stress. Deltagarna i studien var 111 högskolestudenter vid 2 högskolor i Mellansverige, varav 74 kvinnor.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

SammanfattningBakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet.Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand.